Solisen fnular

För de som undrar vart jag tagit vägen kan jag lugnt meddela att jag inte tagit vägen någonstans alls :-D Jag är nämligen fullt sysselsatt med att packa inför helgens flytt. Känner mig såklart superstressad o undrar hur det här ska gå? Med lillan som är frustrerad över att inte få tillräckligt med tid med mamma eller stimulans från andra bebisar är det inte helt lätt. Tidigare idag fick jag ett jättespel över allt o började lipa. Ringde Y som kom hit o hjälpte mig hela eftermiddagen o det kändes bra.

Kvällens besök av lillans pappa ställde jag in eftersom jag inte kände att jag orkade med det och för att risken är ganska överhängande att han skulle kunna få en del skit över sig. Jag har några saker som jag måste diskutera med honom som gjort mig ganska irriterad den senaste tiden, men tidpunkten är illa vald just nu eftersom jag känner mig lite ur balans för tillfället så jag vill avvakta tills jag kan diskutera det i lugn o ro...vill ju inte riskera att göra en "liten" sak till en STOR sak... Vill inte bråka.

Nu är det dags att återgå till det jag gjorde innan...önskar att allt var klart - både här o där...*drömmer*

/Solisen - "alla hjärtans dag?...vad är det? *suck* ...men nästa år, dåååååå?"

Annars så har det väl inte hänt så mycket idag mer än att jag varit hos frissan. Har klippt av håret i nacken men sparat lite långt fram på sidorna. Funderar på att tona håret imorgon innan mammorna o jag ska ut på krogen o svira...hoppas att det blir tid till det för jag känner mig så blaskig i håret just nu. Dessvärre (eller kanske bättre) har jag inga bilder på frisyren som den blev idag. Får se om jag fastnar på foto någon annan dag eller så ;-)

Ibland är det nästan läskigt hur jag kan förutse vad som kommer att hända...

Tror att vi just nu upplever det där bakslaget jag misstänkte kunde inträffa. Inte bekräftat ännu till 100%, men nåt skumt är det.

Nu ska jag sova gott...nattinatt :-)

Hu vilken lång o tråkig dag idag. Först massa snö på förmiddagen o sedan regn på det...slask! Blev superduperirriterad i dag på förmiddagen då snön vräkte ner. Det var säkert en decimeter snö på trappan o här utanför på loftgången och ingen som skottade så långt ögat nådde. Jag blev så sur att jag gick ut o skottade själv trots att jag helst inte vill lämna lillan själv i lägenheten. En hel del tung blöt snö fick skottas och tur var väl att jag gjorde det för annars hade det blivit skridskobana ner för trappan i em när regnet kom. Sedan har vi livsfaran på taket...jättetjock snö och isklumpar som hänger och glider närmare o närmare  och lär trilla ner vilken sekund som helst. Hoppas inte det blir när lillan o jag går ut för då....ska jag stämma någon, det vill säga om vi överlever förstås.

Tvättat har jag gjort också och som vanligt tog det hela dagen. Hämtade sista tvätten bara för en stund sedan eftersom jag ville vänta tills lillan somnat. Hon har föresten varit lite grinig idag och jag undrar om inte det är en tand till på g....nåja det får tiden utvisa.

Men för att det inte ska bli allt för taskig stämning i dagens blogg tänker jag tipsa om en webbsida med mycket mumsigt innehåll! Den innehåller massor av recept på smarriga muffins och jag kan knappast vänta tills mitt nya kök blir klart i huset så att jag kan få prova några av recepten. Är du sugen på en muffins eller två? Ja klicka här då :-)

Alltså, det här med snö...är det inte liiiiite överskattat? Tycker minsann att har det inte kommit snö till jul...ja då kan det faktiskt kvitta! Nu är det ju försent, det ska ju bli vår...nu...tycker jag. Tycker speciellt illa om snön nu, eftersom det är ett mindre h-te för mig när jag ska ta mig ner för trappan här ute med lillan. Man skulle kunna tro att en gallertrappa vore bra och att snön åker ner mellan gallren, men nej, istället packar den sig snabbt som attan och blir hal o hemsk! Tycker inte heller om det här med snö nu när jag snart ska flytta. Det är bara två veckor kvar nu om allt går som det ska och att jag får tag på folk som kan hjälpa mig med alla stora möbler o sånt. Ja och ni kan ju räkna ut själva hur det går att flytta stora möbler med en trappa som är hal som såpa?

Om man säger som så här....jag blev inte mindre stressad av flytten nu!!! *morrar lite igen*

Nu får nog tiden gå fort tycker jag. Verkligen läääängtar tills vi har flyttat o jag kanske kan återfå mitt normala jag. Jag vet inte riktigt vad det är med mig nu för tiden för jag är disträ som aldrig förr och trött som få och allmänt förvirrad.

Igår var en hejdlös dag som började redan tidigt. Lillan vaknade vid 6-snåret och skulle naturligtvis inte somna om. Att jag, hennes mor, knappast sovit en blund den natten på grund av grannens dundrande musik, varvat med lillan som vaknade och ville ha nappen som hamnat under ryggen...ovanför huvudet...you name it, spelade absolut ingen som helst roll.

Ok, upp o hoppa framåt halv sju och väl uppe tänkte jag att vi kanske kunde komma ut på stan tidigt den här dagen o handla innan det blir för mycket folk. Mitt i duschen ringer min bror och frågar om vi inte ska komma ner till huset vid lunch o kolla lite och sedan åka o välja färg/tapeter till väggar o så. Visst sa jag, gärna! Bara jag hinner ge lillan sin lunch så åker vi sedan. Så långt så lugnt. När lillan o jag piffat oss så kom vi faktiskt ut på stan strax före kl 10 och det är sannerligen ovanligt. Gick en sväng till gallerian för att inhandla ett set med underkläder som jag spanat in och väl där springer jag på min kompis A med lille O som är nere i veckan o hälsar på från (hmm...blandar ihop städer men tror att det är...) Västerås. Vi pratade en liten stund och det slutade med att vi bestämde oss för att ta en fika eftersom vi ju ses väldigt sällan. Gott om tid som jag trodde att vi hade så tyckte jag att det var en bra idé. Svisch sa det sen o så var klockan halv tolv!!! ...o brodern skulle hämta upp lillan o mig kl 12.30 ungefär...shit! Jag som dessutom skulle handla. Nåväl, det var bara att pinna på till kvantum o handla i en rasande fart och vi var faktiskt hemma strax efter tolv vilket jag tycker är ganska bra jobbat (sen att jag glömde hälften av det jag skulle kompletteringshandla, eftersom jag glömde massa saker sist jag var där, hör kanske inte till saken...eller gör det kanske det?).

Väl nere i huset så gick jag runt o kollade och....ja det känns helt overkligt att vi ska flytta in om två veckor. Badrummet hade inte ens ett golv ännu!!! Jaja...vi får bo i brorsans del av huset o leva lite primitivt ett tag tills vår del är färdig..blir jobbigt men man får väl lön för mödan sedan kan jag tänka. Hur som helst..åkte iväg för att kolla tapeter o köpa färg och när vi är i butiken så ringer min mobil. Det var lillans pappa som ringde o jag hann knappast säga mer än hej innan min dumma mobil bara dog (ska aldrig ha en ericson igen, tacka vet jag nokia!). När jag skulle slå på den igen så ska man ju knappa in koden...o ja...jag fick hjärnsläpp o glömde vilken kod jag har...o i all hast så knappade jag dessutom in fel kod TRE gånger...o vips så kunde jag inte använda den mobilen igen. Tydligen ska man kunna låsa upp den med puk-koden, men vem vet var den finns? ...speciellt inte i den röran jag har nu med alla flyttkartonger o grejer *SUCK*.

Vad jag ville säga med det var att jag är totalt väck nu för tiden. Händelsen med mobilen är bara en i raden av märkliga saker jag gjort den senaste tiden, som typ...slängt besticken i skräppåsen istället för i diskhon (flera gånger!!)...hällt ut det färdigbryggda kaffet i slasken istället för att hälla det i muggen och flertalet gånger varit på väg att ställa smöret i frysen istället för kylen. Är det här resultatet av utarbetning eller brist på sömn...eller kanske båda delar? Stress över flytten kanske?

Nä nu ska jag gå o mumsa i mig en bit rabarberpaj som står o väntar i köket (om jag nu inte slänger den i soppåsen också?!).

Ja just precis, 7 års olycka drog lillan o jag på oss idag. Min favoritspegel och enda helfigurspegeln jag har gick i kras idag. Det var väl bara väntat kanske med tanke på att lillan tjongat in i den ett antal gånger med gåstolen, för den är ju SÅ intressant :-) Tur är väl att ingen av oss skadades, både lillan o jag kunde ju faktiskt ha fått den i huvudet. Hur som helst så känns det lite sorgligt att den inte finns längre för jag gillade verkligen den (en låååång o smal spegel med svart ram). Nåväl, en anledning till att få köpa nytt är ju faktiskt också trevligt ibland.

Har föresten landat i 80-talet nu ikväll. Rensade ur ett par lådor och blev förvånad över saker jag hittade där, saker som jag trodde att jag redan slängt. Massor av vykort som man fått genom åren, de flesta var faktiskt från slutet på 80- och början på 90-talet och jösses va kul man hade då. Läste några av dem o mindes tillbaka till den härliga tiden. Några var från familjen i USA som jag jobbade hos i något år...blev alldeles rörd när jag läste "I love you Milla, I love you very  much"...som barnen skrivit till mig, önskade mig faktiskt tillbaka till den tiden för en sekund. Allt var så sorglöst då...eller inte. Bara hjärnan som spökar lite och bara minns de roliga sakerna. Hittade ett block också där jag skrivit några kladder på brev som jag sedan skickade hem till familj o vänner när jag bodde i USA och det är helt otroligt egentligen hur man tänkte då. Inte alls på samma sätt som nu. Kanske det som kallas utveckling :-) Föresten så skissade jag mycket på den tiden, ritade en hel del i block (ja allt jag kom över faktiskt) och skrev ner tankar o så och det är otroligt att jag lyckas minnas när, var och hur jag gjorde det när jag bläddrade igenom teckningarna och läste tankarna.

Ska försöka ta mig tillbaka till år 2006 nu och den väntande sängen som ser otroligt inbjudande ut. Men först ska jag klappa mig själv på axeln för att jag faktiskt slängt en hel del sentimentala minnen som jag sparat på i evigheters evigheter, känns som att ha gjort sig av med en del av mig själv på nåt sätt.

- "Himla stolt över dig idag som kastat så mycket saker. Bra jobbat Camilla! ...and keep up the good work"

Idag har vi varit på babyrytmiken igen, väldans trevligt tycker jag. Lillan fick dock en lite dålig start där då en liten kille försökte flirta med henne genom att riva i ansiktet o sno hennes napp. Julia som inte var så lättflörtad började gråta och startade en våg av sympatigråt hos en del av de andra barnen...inte lätt att vara eftertraktad :-)

Efter rytmiken gick A och lille L med på en promenad. Det var först meningen att vi skulle ta en sväng i gallerian...men vi bestämde oss för att ta en sväng runt fästningen, vilket slutade med att vi gick till ankaret och tillbaka in till stan. Ganska skönt med en promenad faktiskt och lillan sov hela tiden. Sprang på A med lilla H också som promenerade med en annan kompis och vi bestämde att vi ska gå ut o käka, dricka lite vin o ha det allmänt mysigt den 10:e februari (om jag får barnvakt vill säga). Vill ju passa på innan vi flyttar till landet. Blir ju lite svårare då att ta sig hem o så...ja svårare blir det ju inte utan mer dyrt om man ska ta taxi eller så. 

 På tal om flytten då ja...packningen går otroligt seeeegt!! Jag är så fruktansvärt trött och jag tror att förkylningen hänger kvar i kroppen. Som nu t ex...somnar nästan över tangentbordet, helt otroligt! Kanske gör sitt till också att man inte sover ordentligt på nätterna just nu. Lillan har vaknat av sin förkylning ganska ofta och gör fortfarande...eller inte riktigt lika ofta men det räcker ändå att bli väckt ett par tre gånger per natt. Inatt fick jag gå upp halv tre o plocka upp henne o lägga henne i min säng. Hon vaknade helt plötsligt o bara gallskrek. Förmodligen hade hon drömt någon mardröm eller nåt och det gick inte att få henne o sova igen. Men när hon väl ligger bredvid mig så kryper hon ihop riktigt riktigt nära, helst med sitt ansikte mot mitt o somnar, vilket ju är ganska mysigt på ett sätt....men jag får inte så mycket sömn sedan utan jag sover bara lätt o vaknar av minsta lilla. Ja det är förmodligen det som påverkar och gör mig så himla trött på dagarna.

*pack- o flyttångest*