Solisen fnular

Nu är det fullt ös på dagarna i den roliga gåstolen, därav den lite suddiga bilden. Att springa efter mamma o undersöka alla spännande saker man kan komma åt är det bästa hon vet. Visst är hon underbar, min lilla tjej?
 
:-)

Dags att sova...är tröttare än tröttast idag.

En tjock dimma breder ut sig över stan idag. Blir väl så antar jag när man bor vid havet, havet värms upp när det går mot plusgrader, känns bra att vi går mot ljusare tider. För några år sedan var det mer dimma av typen "dagen efter" som bredde ut sig en söndag. Ganska skönt att ha passerat det stadiet i sitt liv även om jag inte ångrar något, för det var en fasligt rolig tid som jag för mitt liv inte skulle vilja vara utan. Satt o läste några bloggar igårkväll och flera av dem handlade om att piffa sig inför kvällens bravader. Ibland kan jag sakna det där förväntansfulla inför kvällen, det roliga med vännerna och att få spralla av sig ute på någon krog...företrädesvis något ställe med dansgolv och bra musik, ja RIKTIG dansmusik. Sällan de spelar så bra musik i en liten småstad som Varberg ändå är. Fick man en kvart eller tjugo minuter med riktig "dunka dunka" så var väl det bra...typ. Nåväl, nu för tiden får man spela "dunka dunka" hemma om det ska bli nåt.

När jag flyttat o kommit iordning så tänkte jag öka på mitt sociala liv en aning. Inte för att jag inte har något socialt liv nu utan mer lägga till lite. Som det är nu så är jag mest hemma själv med lillan på helgerna för då vill alla "par" umgås med familjen, vilket ju är förståeligt. Därför tänkte jag...eller mitt mål är att bjuda in lite mer till helgen. Ha middagsbjudningar med god mat o gott vin t ex? Förhoppningsvis kommer min inspiration till att laga mat tillbaka när jag har ett nytt kök. Inspiratioinen försvann någon gång där när jag blev gravid och har inte kommit tillbaka sedan dess. Men det är ju så mysigt...att umgås o äta god mat och dricka ett gott vin. Vill ha tillbaka det. Så därför ska jag försöka anstränga mig mer när jag får flyttat o när man kommit iordning, för lillan o jag vill ju inte bli alldeles ensamma där ute på landet :-) Sen gör det ju inte ont att kanske få en o annan inbjudan tillbaka också när man väl bjudit till lite själv...

Våfflorna var utmärkt goda...med sylt o grädde blev det en energirik fika och kaffet piggade upp. Borde ha gett mig tillräckligt med energi för att börja packa ikväll...men...varför känner jag mig så trött? Helt slut faktiskt....

Nåväl...blir en dag imorgon också ;-)

Nu när tjejmiddagen är över o inga andra större event är inplanerade är det dags att ta itu med flyttförberedelser. I helgen blir det till att börja packa och kanske rensa ut saker som kanske kan skickas till secondhandbutiker.

Något annat som är hög tid att börja med är att välja tapeter o färger till väggarna i huset. Ska se om någon kan passa lillan medans jag kilar ut på stan till färgaffärerna. De råkar vara ganska besvärliga att ta sig in i nämligen och med barnvagn blir det mer eller mindre omöjligt. Dessutom kan det vara skönt att kolla i lugn o ro. Välja kakel till köket ska jag göra också. Det är svårt, finns så himla mycket snyggt. Jag bläddrar frenetiskt bland mina inredningstidningar o det finns så mycket som är fint, men funkar det hos mig? Jag gillar ju färger och skulle gärna ha en härlig färg på kaklet, men så ska det ju funka längre än två säsonger utan att man tröttnar o gärna funka med andra färger om man vill byta gardiner eller andra saker med färg på....svåååårt nu när man väl måste bestämma sig.

I vardagsrummet skulle jag vilja ha en fondtapet på två väggar (på diagonalen liksom). Tänker mig en medaljongtapet i en varm orange/röd färg. Har sett liknande i brunt och svart/vit men ännu ingen orange/röd...men jag tror att jag sett det i någon inredningstidning eller på något inredningsprogram på tv, men det hjälper ju föga när man ska hitta den? Jag vill hemskt gärna ha rött i vardagsrummet. Dels för att jag i min lägenhet nu har haft en kall färg (fondvägg i mörk plommonlila och vitt på övriga väggar) och dels för att jag vill ha den gamla 70-tals snurrfotöljen som jag låtit klä om i marimekko tyg (röda STORA blommor) i det rummet. Hoppas verkligen att jag hittar den tapeten jag tänker mig.

I hallen vill jag ha mycket vitt och den lilla väggen i turkos. Väggen ser man precis när man kommer in o turkos är en sån fräsch färg som kan vara en fin kontrast till mitt stora bruna skåp som jag tänkt placera där. Har även kollat på ett par bruna gardiner dit som har lite turkos i sig också som skulle vara fina där. Jag ser liksom det hela framför mig i mitt huvud...och jag brukar se till att jag får det som jag tänker mig, ger mig oftast inte :-)

Så nu får vi se vad som händer...kommer min mamma förbi idag kanske hon kan passa lillan någon timma eller så. Såååå sugen att kolla på tapet nuuuuu!

Idag har jag haft tjejmiddag här hemma. Det har varit min tur i över ett halvår nu så det var verkligen på tiden (tycker iaf alla de andra). Vi har hållit på ganska länge nu, sedan 1990-91 någonting kom vi fram till idag. Vi är ioförsig inte lika flitiga längre för nu träffas vi bara en gång i månaden till skillnad från förr då vi träffades varannan vecka. Blir väl så antar jag med tanke på att livet förändras med åren och en del av oss har barn o så, skulle liksom bli lite ofta att ses varannan vecka känns det som. Anyway...bjöd på indiskt idag och en capuccinotårta till efterrätt, gott!

Fick föresten ha barnvakt en stund i eftermiddag när jag var o handlade o så. Lillan är verkligen helförkyld och snoret rinner o det dreglas för fullt, jag får byta kläder ett par gånger om dagen nu för att hon blir så blöt av allt kladd. Jag blir också kladdig för ganska så ofta torkar hon av snoret på mig så man känner sig kanske inte speciellt piffig om man säger så. Idag har hon dessutom hostat så att hon kräkts för att hon inte fick luft på grund av allt slem så tröjan är ju inte alldeles för vacker om man säger så. Förhoppningsvis sover hon hela natten inatt till skillnad från de senaste nätterna. Natten till idag fick jag gå upp flera gånger o jag fick ge henne näsdroppar för att hon inte kunde andas o skrek gjorde hon när jag försökte torka snor, fick låta henne sova hos mig igen...stackars...inte lätt att vara liten o förkyld. Det här är utan tvekan den värsta hon råkat ut för hitentills.

Tänkte lägga mig här om en stund. Har lånat boken "liftarens guide till galaxen" av L o tänkte börja läsa lite ikväll (om jag orkar, ögonen trillar nästan ihop redan). Tänkte att jag ville läsa boken innan jag ser filmen. Kollade nämligen på den häromsistens när jag skulle hyra film o tänkte att jag ville se den vid något tillfälle, men kanske roligare om man läst boken först. Någon som läst den kanske? ...o vad tycktes om den isåfall?

Igårkväll vaknade lillan vid halv tolv och skrek som en stucken gris. Det hjälpte varken med nappen eller att sjunga, hon bara fortsatte att skrika sådär riktigt hjärtskärande. Plockade upp henne o lade henne i min säng bredvid mig. Där tystnade hon på en gång o efter en stund somnade hon gott. Sådär sov vi hela natten, ja det vill säga lillan sov och jag vaknade lite då och då. Hon har fått hosta nu och jag har fått ont i halsen. Verkar vara rundgång på förkylningar här hemma. Detta blir min tredje i ordningen sedan lucia och Julias andra. Första gången klarade hon sig undan och det var skönt eftersom jag var ganska dålig då med feber o så. Förkylning nr 2 bröt ut som hosta hos mig och kraftig nästäppa på lillan. Den här gången har jag fått ont i halsen och hostar lite, lillan hostar rejält och det hörs att hon har massa slem i halsen. Fattar inte varför det blir så här, jag brukar sällan bli sjuk annars...känns som att vi har någon elak bakterie i kroppen som ploppar upp med jämna mellanrum. Förhoppningsvis blir det inte så farligt den här gången men man blir ju lite dassig ändå. Jobbigast är det för lillan som ju inte kan varken harkla eller snyta sig. Får hålla tummarna nu på att vi är bättre imorgon.

Idag har vi inte gjort så mycket mer än att umgås med A och lilla H. Vi var här hos oss idag o fikade hela eftermiddagen, mysigt. Babblade en hel del om jobbiga "svärmödrar" och annat. Inte för att jag har en svärmor men ändå ;-) Vi kom hur som helst fram till att det finns väldigt många konstiga människor och av någon anledning råkar väldigt många vara just svärmödrar...märkligt!

Imorgon blir det till att handla o förbereda inför onsdagens tjejmiddag. Har ingen aning om vad jag ska bjuda på mer än att det kanske blir kladdkaka till efterrätt. Det lutar åt kycklingfilé till varmrätten och kanske couscous eller nåt...vi får se vad man känner för imorgon.

Idag tog Julia sina första små medvetna steg framåt i sin lilla gåstol. Hon blev överlycklig över att hon kunde klara det alldeles själv och man såg hur stolt hon var. Hitentills har hon mest rullat runt lite på måfå och mest bakåt eftersom det är lättast att putta sig bakåt när man trycker ifrån med fötterna i golvet. Nu kunde hon alltså gå efter mig lite och lyckades ta sig från vardagsrummet mot sovrummet när jag höll på o bädda. Som mamma kan man ju inte bli annat än stolt! :-)

Strålande sol föresten, en sån där klar och härlig vinterdag med alldeles blå himmel. Borde egentligen gå ut på promenad, men jag känner inte riktigt för att gå ut idag. Känner för att vara hemma o ta det lugnt. Min mamma ringde nyss o frågade om vi skulle komma dit idag o äta middag eller nåt...men som sagt, jag är inte sugen på att ge mig ut idag. Har varken riktiga vinterskor eller någon varm jacka så jag fryser som tusan bara det är några få minusgrader. Det där med skor föresten har blivit ett stort problem efter min graviditet då fötterna svullnade upp nåt fruktansvärt. De har aldrig riktigt återhämtat sig och ändrat form så jag får knappt på mig några nya skor alls. Det i sin tur resulterar i att jag får ångest bara jag går in i en skoaffär eftersom det är jobbigt att prova det ena paret efter det andra och inse att inga passar. Jag tror att mina fötter blivit bredare, vilket är det sämsta...för köper man skor som är en storlek större så blir de ju faktiskt inte bredare utan de är bara större på längden o det hjälper ju inte mig! Typiskt alltså för jag älskar skor och att inte kunna köpa det jag vill ha är en plåga.

Nu hör jag att lillan vaknat efter sin tupplur. Hon ligger i sin säng o jollrar sådär härligt. Det är så olika dag från dag för ibland vaknar hon o är ledsen o ibland är det som idag...när hon ligger i sängen o pratar/sjunger för sig själv. Mysigt.

Jaha, så var det gjort! Första träffen med Julias farmor. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, känner mig ganska tom. Jag hade nog inga större förväntningar på hur det skulle vara, men blev nog ändå lite besviken...eller inte...jag vet inte riktigt, kan inte bestämma mig. Hon såg inte alls ut som jag tänkt mig för det första, inte ett dugg lik M..ganska kort och lite knubbig, vilket är precis raka motsatsen till M. Sedan vet jag inte riktigt vad det var...men antingen har M gett henne massa förmaningar o restriktioner till vad hon fick säga och inte...eller så var hon väldigt nervös...eller så är hon helt enkelt sån. Hon verkade lite stel vilket kanske inte är så konstigt med tanke på situationen, men ändå. Kan vara så också att M matat henne med icke fördelaktig information om mig vilket gjorde att hon var som hon var. Svårt att beskriva egentligen för hon var inte otrevlig på något sätt och hon verkade gilla Julia även om hon inte sa det. Men hade jag varit i hennes skor så hade jag nog antingen frågat väldigt mycket om lillan eller så hade jag nog berättat väldigt mycket om hur M var som barn...eller nåt? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga...mer än att jag tror att allt gick bra, men man vet ju inte...M kanske blir sur för något man sagt eller nåt? Eller så kan det också vara så att det bara är jag som är nojig eller konstig, förmodligen är det så. Men är det inte liiiiiite dåligt att hon inte hade med sig någon present till lillan? Det tycker iaf jag. Fattar ju varför M aldrig köpt något till henne heller (ja förutom hoppgungan o gåstolen som jag BAD honom köpa). Häpp...nu avslutar jag det ämnet, tänker inte ägna en tanke mer på det (yeah right!).

Igår var föresten Julias 6 månadersdag! Hon fick present från sin morfar, en jättefin tröja, munkjacka och ett par jeans. Det är lite stort för henne ännu, men bättre det än för litet. Själv fick jag inte köpt något eftersom det var sånt himla oväder igår att jag inte kände för att gå ut. Gissar att hon kommer att få något från sin mormor också när hon kommer på besök imorgon.

Kvällen ska nog spenderas i soffan tror jag, känner mig helt slut och känner en annalkande huvudvärk på G....o jag som inte har några huvudvärkstabletter hemma *suck*. Nåja...får gå ändå och det får väl bli en tidig kväll. Helst hade jag velat köpa hem någon god mat (för vem orkar laga något en dag som denna?) och dricka lite gott vin med någon god vän...men så blir det nog inte, för antingen så är de goda vännerna nyblivna mammor som inte kan dricka vin eller så bor de goda vännerna alldeles för långt bort för att man ska kunna träffas....så det blir nog en macka, kanske en drink om jag orkar o så däckar man säkert i soffan. Men innan dess blir det till att underhålla lillan, som för tillfället lyckats ta sig fram till TV:n med gåstolen och inspekterar den frenetiskt med sina små fingrar, vilken lycka! :-)

Idag var det säsongspremiär på babyrytmiken. Roligt att träffa alla igen, både mammor och barn. En del nya ansikten blandat med mer bekanta. I den åldern som lillan är händer det ju väldigt mycket och det var stor skillnad på de flesta barnen nu om man jämför med innan juluppehållet. Julia tyckte att det var jätteskoj, men så har hon ju vanan inne sedan i höstas. Hon var ju bara 8 veckor när hon började och var då yngst i gruppen, det ska börjas i tid! :-)

M ringde föresten nyss och meddelade att han och hans mor kommer på lördag vid 14-tiden. Ingen fråga om han skulle köpa med något till fikat eller nåt, dålig stil tycker jag. Vet inte om det är typiskt killar i allmänhet (sorry killar, jag VET att inte alla är så) eller om det är mer typiskt för honom, men det hade inte skadat att bjuda till lite...för det är ju inte MIN mamma och det är ju faktiskt han som bjudit in dem hit till mig, inte jag. Nåväl, jag får väl slänga ihop nån kaka o visa att jag minsann kan...trots att jag är ensam.

Nåt mer har jag inte riktigt hunnit med idag...eller föresten...var ju o handlade också efter babyrytmiken. Lillan har blivit så stor nu att hon minsann ska börja med välling. Maten går ju kanonbra och hon har inte haft problem med nåt utan verkar gilla all mat...så här långt iaf. Tänkte att jag ska börja göra egen barnmat nu så småningom. Blir ju betydligt billigare om man säger så. Fick kontoutdrag från ica idag och lillans mat kostar nästan lika mycket som min mat i månaden och det känns ju helt skevt. Roligare kan man ju ha för stålarna.

Ikväll somnade lillan verkligen tidigt. För ungefär tio minuter sedan (strax innan kl 19) somnade hon gott när hon ätit klart i min famn. Känns lyxigt som förälder när man får hela kvällen för sig själv så här. Det behövs också för att man ska kunna få lite egen tid. Inte för att det är jobbigt med lillan när hon är vaken, tvärtom, jag älskar henne verkligen och har faktiskt aldrig känt ens för en sekund att det är jobbigt...trots att jag är ensamstående. Kanske kommer sen, vem vet? Men så här långt har jag fått privilegiumet att ha en snäll bebis som inte skriker eller krånglar speciellt mycket.

Vad gör man då med sin "egna tid"? Tja...jag brukar faktiskt inte göra speciellt mycket, utan brukar försöka koppla av och göra saker jag inte tycker att jag hinner med annars. Det kan handla om så enkla saker som att läsa en tidning, bok eller bläddra runt på nätet. Ibland softar man i soffan och ibland kanske man lagar lite mat. Nu uppskattar man den tiden man får för sig själv och inser hur bortskämd man varit med det tidigare.

Annars har dagen varit ganska skön. Strålande solsken idag vilket gjorde att man blev sugen på promenad. Kompisen P hängde med på en liten sväng runt fästningen och sedan hängde jag med henne hem för en fika. Fick träffa lilleman också och han hade växt till sig en del sedan jag såg honom sist (nåja, var väl mer så att jag kikade lite när han låg o sov i vagnen...typ). Tänkte på hur längesedan det var som jag var hos P o C o hälsade på...får bli ändring på det framöver! Det är ju faktiskt himla mysigt att umgås tycker jag.

Nähe...nu ska jag fixa lite kvällsmat till mig o sedan ska jag nog se om jag har någon bok att läsa...har blivit sugen på att läsa senaste veckorna efter en tids uppehåll. Hur som helst...myspys!

Filmen igår var bra, inte enbart för att läckerbiten Brad Pitt var med, utan för att det var precis den typen av film jag behövde igår. Lite action (så att jag höll mig vaken), lite komik även om man inte vek sig dubbel av skratt kanske och lite romantik...lyckades till och med klämma fram några tårar. Men de kanske kom mer av tankar på mitt eget liv. Föresten...det lär ju bli en riktigt fin bebis med de två som föräldrar...men inte finare än min bebis såklart! ;-)

Känner mig föresten på ett märkligt humör och har gjort så i några dagar nu, det har bubblat under ytan ett tag. Vet inte om det är på grund av alla drömmar? Drömde inatt igen men orkar inte dra vad den handlade om den här gången, kommer ändå bara ihåg lösryckta delar...men lillans pappa var med så mycket kan jag säga. Kan ju vara så att det här humöret kommer sig av allt som händer just nu? Tror inte riktigt att jag hänger med längre. Känns som att allt händer väldigt fort nu.

Jag har ju velat länge, ja ända sedan hon kom, att lillan ska få träffa sin farmor o farfar och nu när hon äntligen ska få göra det så känner jag mig helt plötsligt inte redo längre, varför? Kanske för att jag mer eller mindre hade gett upp? Albumet som M hade med sig har väl gjort sitt också. Allt bara dundrade på mig med full kraft och det kom närmare än vad jag hade räknat med. M har ju inte velat släppa mig in på livet...men nu när han gör det så känner jag att jag kanske inte släppt in honom heller, fullt ut. Inte för att jag måste eller så...men allt har plötsligt kommit så himla nära och det är jobbigt. Det är nästan alltid jobbigt när det handlar om känslor, man blir plötsligt sårbar. Jag känner mig så hemskt och allt känns så dubbeltydigt. Jag vill men ändå inte, någon som fattar? Allt har gått så segt hela hösten på den fronten o helt plötsligt ska allt gå i 180!? Sen ska det tas för givet att vi ska vara här hos mig och de ska komma var för sig och utan respektive, för det har M bestämt. Jag kan inte säga nej, med risk för att M skulle dra sig in i sitt skal igen, vågar inte ens säga att vi ska ta det lite mer lugnt med allt. Varför har han gjort allt det här till en sån stor grej? ...Kanske är en stor grej, bara jag som inte fattar?

Tror att faktumet att vi ska flytta påverkar humöret också. Jag är orolig för hur allt ska gå. Det kommer säkert gå bra när vi väl är på plats o när allt är iordning, men nu innan känns allt kaos o jag vet ingenting!

Fasen va allt blev pest plötsligt! *ledsen*

Ikväll blir det mys med film o lite godis från videomix. Har hyrt Mr and Mrs Smith o hoppas att den är bra, om inte så har man ju iaf något härligt att vila ögonen på....Brad Pitt *suckar längtansfullt*.

Annars har det inte hänt så mycket mer idag. Lillan o jag var en sväng på stan och jag kompletteringshandlade idag eftersom jag nästan bara handlade mat till lillan igår o glömde mig själv. Sprang på min kusin idag och hon hade redan fått lite mage...hon ska ha bebis i början på juni. Snacka om att det är babyboom i min familj nu. Mina två bröder ska ju bli pappor och två kusiner ska ha barn också, hur kul som helst! Min lilla tjej blir äldst o kommer säkert vilja bestämma när det ska lekas. Men det är ett tag tills dess även om tiden går onekligen fort.

Kollade föresten efter sockar med halkskydd på till Julia idag men hittade inga i hennes storlek. Det fanns i storleken 0-2 månader hur de nu kan välja att göra sådana sockar till sådana små bebisar? De ligger ju mest still o hur de skulle kunna halka är för mig en gåta.

Nu är min lilla tjej i ett riktigt lyckorus...eller nåja...kanske inte just nu, hon däckade nämligen för en stund sedan av ren utmattning över all lycka. Hysteriskt glad blev hon för hoppgungan hon fick av sin pappa idag. Det hoppades otroligt mycket o hon skrattade så att hon nästan kiknade. Härligt. Tror att hennes pappa blev glad också över att hon blev glad och för att han kunnat bidra med något som uppskattades av den lilla. Men det roliga tog inte slut där minsann utan hon fick en gåstol också. Hon har inte riktigt fattat ännu att man kan ta sig till olika platser o så ännu utan hon rörde sig mest framåt o bakåt lite på måfå och utan att riktigt vara medveten. Desto roligare var det dock med alla skojiga knappar man kunde trycka på på aktivitetsbordet som följde med o pilla på alla skojiga detaljer med bilder o så. Men jag gissar att hon om bara några dagar fattar vad man kan ha den där stolen till...nämligen att kuta efter mamma när hon sticker iväg in i ett annat rum :-D

För övrigt har vi varit på stan nästan hela dagen. Fikade med en mamma o hennes lilla dotter som är nästan lika gammal som Julia (skiljer 3 veckor). Himla mysigt var det. Efter det gick vi på stan en sväng o kollade lite kläder, både till oss vuxna o till barnen. Var inne på benetton som hade utförsäljning på barnkläderna som de ska sluta med här i stan och jag fyndade två t-shirts och två tröjor som det var halva priset på.

Nu ikväll blir det lugnt (som om det inte vore det alla andra kvällar också?!). Håller på o fixar lite mat och sedan hamnar jag väl framför TV:n. Skulle ha hyrt en film hade jag tänkt, men vi var på stan så länge o Julia blev hungrig + att jag inte visste när M skulle komma så jag rusade hem efter att vi handlat. Sprang föresten på A i affären och kan inte annat än erkänna att det är något speciellt mellan oss trots att det vi hade är över sedan flera år. Han är så fin...o när han möter ens blick så...ja....åhhh....*suck*

Varför kan inte livet vara lite enklare?

MUMS! Har precis vräkt i mig en semla som min mor hade med sig till fikat idag. Hon kom förbi en sväng för att träffa lillan men fick tji då hon låg o sussade gott...och gör fortfarande föresten :-) Det här med semlor föresten, alla har sina favoriter och sina idéer om hur de ska ätas. En del vill äta locket först o bullen sedan, medans andra äter lock, grädde, mandelmassa o bulle var för sig liksom vilket på sätt o vis sabbar hela grejen med semlans konstruktion kan jag tycka. Andra väljer helt sonika att dränka hela semlan i varm mjölk och den traditionen förstår jag inte alls ;-) Själv äter jag min semla med locket först som jag skopar upp en del grädde med o sedan mumsar jag glatt i mig bullen med grädde o allt på en gång...ja inte i en enda tugga såklart utan lagom stora tuggor. Semlan får gärna vara köpt på "Veras" som enligt mig gör de godaste semlorna i den här stan, dyra, men ack så goda. Kladda gärna någon kommentar om hur du äter DIN semla.

Föresten! Idag hade vi sovmorgon. Julia sov en hel natt för första gången på över en vecka o det var sååååå skönt. Den lilla stackarn har varit så tät i näsan att hon vaknat titt som tätt varje natt för att hon inte kunde andas ordentligt. Jobbigt för henne och inte minst för hennes mamma som sovit extremt dåligt senaste veckan. Men igår kväll fick hon "riktiga" näsdroppar och det gjorde susen minsann. Minns att jag vaknade någon gång inatt o blev nästan orolig för att hon var så tyst. Jag hade såklart också drömt något spännande (?) som jag tänkte att jag absolut inte får glömma till morgonen, vilket jag såklart gjorde...så ingen drömanalys idag, sorry! ;-)

Innan jag egentligen börjar skriva om någonting annat så måste jag påpeka för alla som börjar undra, att det faktiskt inte är meningen att den här bloggen endast ska handla om drömmar. Det är mer så att jag just nu drömmer väldigt starka drömmar och har ett visst behov att få ur mig dem...så håll ut, det kommer annat strunt att läsa så småningom ;-)

Nattens dröm utspelade sig i ett byggprojekt, där jag slet o drog o jobbade i princip dygnet runt. Många människor var inblandade o jag försökte få ordning på bygget. När jag tyckte att jag hade gjort mitt o skulle avsluta så satt en viss skolchef (från tiden då jag gick en ky-utbildning) i en fotölj o var riktigt otrevlig mot mig. Han sa att jag minsann varken var duktig eller särskillt snygg, vilket såklart gjorde mig ledsen även om jag inte visade det. Men jag hade iaf svar på tal till en annan ansvarig som stod bredvid o såg det hela. Talade om hur mycket tid jag faktiskt hade lagt ner och att jag minsann hade jobbat dygnet runt till skillnad från vissa andra och jag var värd en ganska så rejäl ersättning som bonus. Vände mig sedan om o sa till den där skolchefen att jag hellre var ful än söt med en slimeboll som han som skolchef och att jag minsann hade kvalitér som han aldrig skulle förstå sig på i sitt lilla ego. När jag rusade ut ur byggnade såg jag att de höll på med ett tillbygge i havet o bestämde mig för att rycka in o hjälpa till lite. Jag visste ju precis var man skulle gå i och hade kännedom om varenda sten o klippa i djupet. Kom på att jag glömt min plånbok o det blev lite förvirring när någon kom springande med den från det "stora" bygget (som för övrigt mer såg ut som en lada). Sedan minns jag inte så mycket mer även om det var många fler detaljer i det hela...

Någon som vågar sig på en tolkning? Måste kanske pusslas ihop med de tidigare drömmarna den här veckan eller nåt? Hmmm...tänk om det sitter nåt "drömproffs" där ute o läser och har listat ut precis allt om hur man funkar eller nåt? ...kanske avslöjat hela mitt liv, vem vet?

*skrattar* ...nåväl, må väl vara hänt isåfall :-)

Måste bara berätta om nattens dröm...Inatt drömde jag att jag gifte mig. Vem brudgummen var förtäljde inte historien utan den inbegrep mest planering inför själva händelsen. Kan det vara en följd av samtalet igårkväll?

Jag måste onekligen vara inne i en händelserik period just nu, spännande!

Vad står annars på schemat idag? Tja...lillan o jag ska på familjegruppen idag. Egentligen kan man ju kalla den för mammagrupp för det är bara mammor där. Hur som helst så ska ett par andra mammor o jag ta en sen lunch/fika efteråt. Har nästan blivit lite som tradition att vi gör det, mysigt. Mysigt är det för övrigt rent allmänt att vara mammaledig även om man inte riktigt fattar vart tiden tar vägen. Fika med andra mammor står ganska högt på listan och vi har en teori om att det där med fika är något biologiskt som man faktiskt BEHÖVER när man fått barn. Kroppen bokstavligen KRÄVER det, varje dag!

Nähe, lillan sover o jag tänkte passa på att piffa mig lite inför dagens äventyr. Hinner jag sedan med disken ses det som en bonus.

Fick ett samtal från lillans pappa för en stund sedan och nu är jag helt chockad och exalterad samtidigt. Nu har han äntligen bestämt sig för att det är ok för lillan o träffa sin farmor o farfar. Jo det är sant, hon har inte fått träffa dem tidigare hur märkligt det än kan låta. Men nu har det alltså äntligen blivit dags. Han ville att jag skulle fundera några dagar på hur jag vill att det ska gå till och så diskuterar vi det när han kommer hit nästa gång, vilket troligtvis bli på fredag. Det där med att fundera behöver jag egentligen inte, har funderat tillräckligt på det känns det som. Jag kan tänka mig att träffa dem under i princip vilka konstallationer som helst, bara det blir AAAAV!

Verkar föresten som att det har hänt mycket hos M rent känslomässigt sista tiden. Verkar ha tagit skruv när pratade med honom om hur jag kände. Först albumet och nu detta...hur ska det här sluta? ;-) Håller tummarna för att allt går bra och att vi slipper bakslag efter det här, jag känner mig hur som helst positiv.

På tal om något helt annat...När jag var o handlade tidigare idag så sprang jag på läkaren som förlöste mig med snitt i somras. Kunde nästan inte hålla mig för skratt när jag tänkte på att jag drömt om honom alldeles nyss. Var på vippen att säga nåt till honom, sådär lite på skämt...men innan jag skulle förlösas så hade jag en (mar)dröm om honom som jag berättade om för honom så jag vågade inte eftersom jag därmed skulle riskera att bli totalt idiotförklarad :-D Den gången drömde jag att han var praktikant. Tokigt.

Hade en så märklig dröm inatt. Jag drömde att jag fick ytterligare ett barn...med samma pappa som till min dotter. Jag befann mig sjukhuset där jag skulle bli snittad igen och jag var övertygad om att jag skulle dö. Massa läkare o sköterskor sprang fram och tillbaka och jag blev orolig eftersom jag inte kände igen någon av dem. Barnets pappa försökte trösta på alla sätt o vis med både ömhet o presenter men jag var övertygad om att jag inte skulle överleva det där snittet och bad därför honom att ta väl hand om barnet efter att jag var borta. Plötsligt uppenbarade sig läkaren som förlöste min lílla tjej o det kändes bra. När jag fått barnet och inte dött som jag trodde att jag skulle göra så glömde de bort mig på sjukhuset så jag åkte hem istället, men ångrade mig o ville åka tillbaka men det fick jag inte. Hur det gick sedan minns jag inte riktigt för det var troligtvis då som lillan vaknade och ville ha min uppmärksamhet.

Drömmar är märkliga ibland och jag vågar mig knappast på att tolka den här. Ibland har jag ju dessutom sanndrömmar och bara det är scary. Tror inte att den här är en sanndröm...iaf inte i den bemärkelsen att det här skulle inträffa, men den kanske är sann eftersom tolkningen ju är en sanning i sig. Hur som helst, drömmar är märkliga ibland antingen de är sanna eller inte.

Det här är spännande! Men egen lilla blogg. Skönt att välja något färdigt där man slipper koda själv, vilket aldrig skulle bli av...inser jag nu. Har egentligen haft den här idén i flera år, men som sagt, har inte blivit av...som så mycket annat...

Vad kan man förväntas skriva om här då? Ja det ger sig väl med tiden, men det blir säkert en hel del om min lilla dotter som för övrigt kanske får en egen blogg vad det lider..."vad det lider" föresten? Kan undra varifrån det uttrycket kommer? Konstigt hur en del fraser kan verka märkliga ibland :-) Nåväl, inget filosoferande om det mer nu utan mer...

Välkommen bäste besökare och mycket nöje (eller inte)!