Solisen fnular

Det blev visst höstlov för bloggen. Inte bara en vecka utan närmare en månad. Kom av mig och har haft lite svårt att komma igång igen. Det är inte så att jag inte haft något att skriva om, utan det är snarare så att jag haft för mycket att skriva om och det har bubblat över i hjärnan. Svårt att få ur mig tankarna på rätt sätt. Jag vill gärna ha formulerat klart en tanke innan jag skriver om den men hjärnan går på högvarv, som värsta centrifugen kan man säga, så det är svårt att greppa tag om just precis en tanke. Är ganska så trött på att ha överbelastning i hjärnan så nu sitter jag här och ska försöka knåpa ner lite, pysa ut lite av det som bubblar runt.

 

Är förresten ganska så trött på det mesta just nu. Lite småirriterad för allt och inget och vet inte riktigt vad jag vill eller ens vad jag tycker är roligt längre. Jag är nog ganska så less på livet i största allmänhet. Inte så att jag är deppig eller nåt men bara less på att jag alltid ska köra huvudet i väggen på något vis. Jag vill ju egentligen bara ha lugn och ro i livet, njuta av både vardag och fest men på något sätt så verkar det alltid haka upp sig. Jag når aldrig riktigt ända fram utan snubblar hela tiden och får börja om. Frågan är hur många gånger jag kan eller för den delen orkar börja om?

 

Tror att jag behöver semester. Riktig semester. Från allt och alla. Åka långt bort till något varmt land och bara vara anonym, strosa runt och få lite nya intryck...andas! Få lite perspektiv på tillvaron. Här hemma är det bara för mycket av allt och jag känner inte att jag får det utrymmet för reflektion som jag behöver. Vardagen tar för mycket energi, jobb ska skötas, handling, tvätt, städning och allt det där måste fixas, mat till utflykter och därmed också hålla reda på datum och klockslag för alla möjliga aktiviteter, laga mat...för att inte tala om julen som närmar sig med stormsteg...jag känner bara att jag behöver en paus, en JÄTTEPAUS! Just nu drömmer jag om att åka till Marrakech. Bo på en Riad, strosa runt på en Souk eller bara hänga vid en pool och lapa sol...det är precis vad jag behöver, precis den rätta medicinen.

 

Följer flera hotell och Riads på instagram och det ser helt underbart ut. Vill verkligen åka dit. Jag kan ju börja spara nu så kanske jag har råd att åka dit när jag fyller 50. Det blir mycket då....när "the big 50" infinner sig. Har ju lovat dottern också att vi ska åka till New York då dessutom. Gäller verkligen att spara tills dess! Jag vill verkligen inte vara hemma när jag fyller 50, i alla fall som det känns nu. Jag vill vara så långt bort som jag bara kan. Vill nog helst inte fira alls. Vad finns det att fira liksom?

 

Usch...är de här tankarna nu början på en 50-års kris kanske? Ifrågasätta livet och allt det där? Dr Phil brukar säga något i stil med "to predict the future you have to look at the past" Ja ska man gå efter det där...ja då har jag nog inte så mycket att se fram emot eftersom mitt liv fram tills nu varit allt annat än en räkmacka.

 

Hujeda mig! Bäst att avsluta dagens inlägg innan jag startar en ny våg av grubblerier...bättre att drömma sig bort till Marrakech, testa du också :-)