Musik

Musik har en central roll i mitt liv och så har det varit i hela mitt liv vill jag nog påstå. Jag har nästan alltid på musik, antingen via radions skvalande i bakgrunden eller via spotify. Numera är det ju sällan man spelar någon cd-skiva eller än mer sällan en LP-skiva. Kassettbanden jag spelade in på 70-80-talet ligger i lådor i garderoben och ser aldrig dagens ljus numera.
 
Musiken uttrycker så mycket, det kan vara en känsla som förmedlas i melodin eller i låttexten eller en kombination av båda. Jag gillar många olika stilar av musik och lyssnar på olika beroende på humör och tillfälle. Bästa platsen att lyssna på musik är nog i bilen. Där kan jag vrida på hög volym och sjunga precis hur högt jag vill, gråta, skratta eller precis vad som helst. För mig som har många känslor inombords som aldrig kommer ut hade det varit alldeles perfekt att få uttrycka dem med musik ibland. Vissa texter uttrycker precis det jag känner i hjärtat och som jag kanske inte kan sätta ord på själv, åtminstone inte högt.
 
Tänk på det här med han med stort H...om jag hade kunnat skicka låtar med små budskap i om hur jag känner och upplever saker och ting. Hade livet sett lite annorlunda ut då? Ja jag tror faktiskt det. Då hade jag kanske fått de svaren jag hela tiden suktar efter och hade kunnat bearbeta livet utifrån utfallet. Jag hade sluppit grubbla och analysera precis allting. Ja tanken har slagit mig flera gånger att jag skulle vilja skicka små länkar till låtar som jag tycker att han borde lyssna på men hela tiden stannar jag vid tanken. Kanske för att det känns som att jag skulle lämna ut en oerhört djup del av mig själv som jag aldrig delar med mig av till någon och det skulle göra mig mer sårbar än jag redan är och det skulle kunna vara förödande. Det skulle ju å ena sidan kunna göra mig hel men det skulle precis lika gärna förgöra mig känslomässigt. Men det gör det ju nästan redan ändå, det bryter ner mig bit för bit.
 
...och där var jag tillbaka på ruta ett, vad vill han?
 
Om du visste vad du ville - Kent

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0